♥

Jag har frågat mig det tusentals gånger, men jag hittar inget svar..?
Jag vill ha ett svar! Jag skulle vilja veta vad meningen med allt detta egentligen är?
För nån mening måste det väl finnas?
För två veckor sedan ringde jag Jossan, men hennes mobil var inte på??
Hennes telefon är alltid på, men inte nu?
Jag tänkte inte så mycket på det, men när jag på Fredagen satt o åt frukost så ringde jag igen, den var fortfarande inte på, då fick jag en konstig känsla, jag sprag till almenackan o tittade, hon var ju gravid o skulle ha den 29 Januari... Bara 7 dagar kvar, kanske dom är på förlossningen??
Jag ringde "Dagis" o där gick det fram signaler, men inget svar.
Min knepiga känsla satt kvar o jag blev riktigt orolig.
Jag ringde igen o sen ringde Putte rån hans telefon.
Efter en stund fick jag ett meddelande, ett meddelande som fick mig att frysa till is. Hela jag slutade fungera. Allting stelnade, o mina händer darrade.
Jag läste det o skrek till, men jag fattade inte att det var jag som skrek.
Sprang in till Putte som läste det tittade på mig, läste det igen sen vet jag att jag satte mig på sängen o grät. Jag grät som ett barn, aldrig har jag blivit så ledsen förut, aldrig. Jag kommer ihåg att jag tänkte att va högt det låter när jag gråter.

Det stod att dom fått en flicka, men hon var alldeles tyst...
Dom hade fått en Änglabebis...??

Jag fick fysiskt ont i kroppen, jag har aldrig nånsin känt mig så arg på världen, så förtvivlat ledsen över att inte kunna göra någonting...
Det var kaos i huvudet på mej, jag visste jag inte hur det hade gått till så jag var så orolig för Jossan med.
Efter en stund ringde "Dagis"
Jag visste med en gång att det var ingen ide att försöka säga nåt, det gick inte...
Och det sa jag till honom också.
Jag led med dom så jag trodde jag skulle expoldera.
Jag ville ta deras smärta en stund, jag ville vända tillbaka tiden o vägra det som hände, jag gick inte med på det...
Men det fanns ingenting jag kunde göra??
Det var fruktandsvärt jobbigt, o då är jag "bara" brevid...

Min älskade fina Jossan...
Starkare än hon finns inte.


.............................