;Mer man än kvinna??
Kom just på att ingen har kommenterat min nya blogg design?!?!
Är den så illa?
Jaha...
Då kanske jag måste göra om den igen då???
Idag provade jag på hur det var att vara diskmaskinsreparatör...
Min diskmaskin gick ju som sagt var sönder igår, och jag kände att jag nog har svårt att klara mej utan diskmaskin just nu.
Har alldeles för mycket nappflaskor o tio tusentals glas för att orka stå o diska för hand!
Okej, hade jag inte haft nån diskmaskin så självklart hade jag gjort det.
Jag hade knappast låtit köket förfalla pga det, men nu e det ju så att jag har en, trasig???
I alla fall, jag kom på att det är ju ingen idé att vänta tills Putte tar tag i det, för det gör han inte.
Han hade förmodligen köpt en ny, ringt nån som kan installera den o sluppit ta i det!
Han e sån, inte lat bara bekväm ;)
Jag tog loss slangen som sitter bakom diskmaskinen hela vägen under diskhon, la den i badkaret o gjorde den klinisk ren!
Sen rensade jag allt som gick att rensa o gjorde ren allt som gick att göra rent, satte tillbaka slangen o packningen o kipptjillevipp så fungerade den!!!
Skönt så idag har den fått bekänna färg, det är tredje gången den går nu!
Den fungerar PRIMA!!
Jag berättade detta för en vän o hon frågade om jag verkligen var kvinna??? Hon trodde i alla fall att jag var mer man än kvinna!
Måste få ur mej detta: Del 1
Tänk att leva sitt liv med nån som man älskar mer än livet självt, att hålla denna underbara människa så högt o längta efter honom så fort han lämnar hemmet, om det så bara är för en halvtimme, en människa som är ens allt som man skaffar barn med, gifter sig med, i tron och viljan att man verkligen ska leva med varann för resten av sina liv.
Dela livet, genom motgångar o sjukdomar, barn, flytt o givetvis framgångar. Åldras med, växa med men framför allt, sova med varje kväll o känna sig trygg o veta att den man sover brevid natt efter natt går att lita på, att han känner samma sak för en själv som man känner för honom.
Sen komma på att människan man högaktat bara var en bluff... Nån helt annan än man trott alla de 15 åren man levt tillsammans. Det sköra korthuset bara rasar samman och det finns ingenting man kan göra...
Att denna underbara fina pålitliga människa levt dubbel liv, han har aldrig funnits där på riktigt.
Allt var en saga som man trott på, man har varit lycklig för att kunna se verkligheten, eller så har han döljt den tillräckligt bra för att man inte ska kunna se den.
Finns det nåt svek värre än så??
Kan man nånsin förlåta det, oavsett vllken roll i historien man har??
Fortsättning följer...
Kraam Therese
Är den så illa?
Jaha...
Då kanske jag måste göra om den igen då???
Idag provade jag på hur det var att vara diskmaskinsreparatör...
Min diskmaskin gick ju som sagt var sönder igår, och jag kände att jag nog har svårt att klara mej utan diskmaskin just nu.
Har alldeles för mycket nappflaskor o tio tusentals glas för att orka stå o diska för hand!
Okej, hade jag inte haft nån diskmaskin så självklart hade jag gjort det.
Jag hade knappast låtit köket förfalla pga det, men nu e det ju så att jag har en, trasig???
I alla fall, jag kom på att det är ju ingen idé att vänta tills Putte tar tag i det, för det gör han inte.
Han hade förmodligen köpt en ny, ringt nån som kan installera den o sluppit ta i det!
Han e sån, inte lat bara bekväm ;)
Jag tog loss slangen som sitter bakom diskmaskinen hela vägen under diskhon, la den i badkaret o gjorde den klinisk ren!
Sen rensade jag allt som gick att rensa o gjorde ren allt som gick att göra rent, satte tillbaka slangen o packningen o kipptjillevipp så fungerade den!!!
Skönt så idag har den fått bekänna färg, det är tredje gången den går nu!
Den fungerar PRIMA!!
Jag berättade detta för en vän o hon frågade om jag verkligen var kvinna??? Hon trodde i alla fall att jag var mer man än kvinna!
Måste få ur mej detta: Del 1
Tänk att leva sitt liv med nån som man älskar mer än livet självt, att hålla denna underbara människa så högt o längta efter honom så fort han lämnar hemmet, om det så bara är för en halvtimme, en människa som är ens allt som man skaffar barn med, gifter sig med, i tron och viljan att man verkligen ska leva med varann för resten av sina liv.
Dela livet, genom motgångar o sjukdomar, barn, flytt o givetvis framgångar. Åldras med, växa med men framför allt, sova med varje kväll o känna sig trygg o veta att den man sover brevid natt efter natt går att lita på, att han känner samma sak för en själv som man känner för honom.
Sen komma på att människan man högaktat bara var en bluff... Nån helt annan än man trott alla de 15 åren man levt tillsammans. Det sköra korthuset bara rasar samman och det finns ingenting man kan göra...
Att denna underbara fina pålitliga människa levt dubbel liv, han har aldrig funnits där på riktigt.
Allt var en saga som man trott på, man har varit lycklig för att kunna se verkligheten, eller så har han döljt den tillräckligt bra för att man inte ska kunna se den.
Finns det nåt svek värre än så??
Kan man nånsin förlåta det, oavsett vllken roll i historien man har??
Fortsättning följer...
Kraam Therese
Kommentarer
Postat av: Sofie
Jag tycker att din design är superfin!! Man blir glad av att mötas av dig och dina fina barn!!
Och ja, du ÄR mer man än kvinna. En annan hade öppnat maskinen, glott in i den med ett försök till en funderande blick, insett att det vart menlöst, sparkat igen maskinen och ringt sambon och vrålat: KÖÖP NYYY DIISKMASKIN!!!
Trackback
